Dag 06 – vi klarade det!

1 vecka med avsliten hälsena. Det har gått rätt snabbt i alla fall men visst jade jag önskat att jag kunde skriva 1 vecka med än mer träning! Så är ju då inte fallet. Tur att jag är en obotlig pessimistoptimist, ”det är liks åt helvete så det här löser sig kanoners”.

Igår skulle min älskade man på bröllop, jag var också bjuden men av förklarliga skäl blev det ingenting av det bröllopet för min del. Martin skulle vara toastmaster så av den anledningen var det omöjligt att ta med bebisen.

Jag fick hjälp av en kompis här hemma som bar bebis och fixande middag. Allt gick jättebra även om jag helt gick in i väggen på i ämnen när alla barn hade somnat. Den mellersta dottern hade inte varit sig själv på hela eftermiddagen och vid sängdags klagade hon på ont i magen. Då rann rann bägaren över och kroppen reagerade och när hon lagt sig lade jag mig under en filt i soffan och bröt ihop lite.

Att vara ensam hemma med en sovandes bebis (som kan vakna när som) samt en potentiell magsjuk dotter när man har gipsat ben och barnen är på olika våningar kändes för mycket för mig. Även om det bara skulle vara för en timme medan min kompis hämtade mannen så var det för mycket. Men det gick bra, jag tog mig igenom det och kände nig starkare efteråt. Bebisen vaknade inte förrän mannen var hemma och dottern sov hela natten.

Vi klarade det!

Benet känns bättre, inte alls ont, men det sväller när jag kliver upp. Dock släpper svullnaden efter ett tag så jag försöker röra mig rätt mycket. Mina händer är lite ledsna dock, tungt för dem.